Ska jag?

Jag har på sistone börjat känna ett sug efter att ventilera saker ibland. Stort som smått. Och känt att Facebooks statusrad inte riktigt räcker till. I vissa fall är det fullt tillräckligt med fem-sex ord för att starta en mindre debatt (alla minns vi till exempel när jag outade min illvilja till Markus Krunegård och co i en enkel statusuppdatering för någon vecka sedan och jag fick gliringar via Facebook, i barkön (!) och över telefon) men ibland känner jag att jag kanske borde utveckla det hela (som att en av anledningarna till att jag anser Krunegård vara en sopa är att han är tidernas posör (ja, näst efter Kent då. Ingen poserar som Kent) och att hans musik är dålig, att han saknar originalitet och bara slår an på indiebrudars sug efter något lagom svårt (men samtidigt inte sååå svårt, egentligen vill de ju bara kolla på Allsång på Skansen. Oironiskt. Vilket de inte kan. Så de kollar ironiskt istället) och att han bara låter precis likadant som alla andra, egentligen) i ett forum mer lämpat för lite resonemang än vad den där lilla raden på Facebook är.

Så jag testar mina vingar än en gång. Vi får se om det bär eller om jag faller platt och landar som en hög med kött om några dagar. Finns det förresten några krakar kvar därute som är intresserade av detta? Har jag tappat varenda en under mitt långa break? Det borde jag ha gjort. Jag ska arbeta för att få förnyat förtroende.

Vad kommer det att handla om då? Många bloggar har ju ändå någon form av genre eller klassindelning. Osäker där. Men det kommer inte att bli

Modeblogg. Inga Dagens Dagens. Fast kanske någon gång förstås. Men inte i den utsträckning att det kan kallas modeblogg. Förmodligen inte i den utsträckning att det märks ens.

Sportblogg. Jag kommer inte kommentera och häpnadsväckas över någon skånsk sportfånes försök att göra sitt jobb.

Businessblogg. Jag gör inte speciellt mycket affärer. Helt enkelt.

Mediablogg. De läser jag bara. Undra varför?

Däremot kommer nog vissa ämnen vara återkommande. Sådant som betyder något för mig och som intresserar mig. En del musiktips och kanske en och annan recension dyker säkert upp. Jag lyssnar en del på musik och letar bra grejer då och då. Tonvikt på hip-hop men även lite (mindre och mindre) gammal hederlig rock and roll och en hel del soul, disco, funk brukar det spisas. Och Eldkvarn, förstås. Ständigt detta Eldkvarn.

Politik kan det nog också bli lite nu och då. Speciellt nu när vi har ett val coming up brukar ju allsköns trams få utrymme i medierna och ge mig en anledning att yttra mig. Oftast är jag irriterad på något när jag skriver om politik. Saker jag gillar brukar jag inte lyckad skriva om. Jag blir nog ingen reklamare direkt.

Resor. Lite corny med resebloggar kan jag tycka. Och hur intressant är det att läsa om någon annans strapatser på någon avlägsen plats, egentligen? Men jag kan ju inte blunda för att hela den här bloggen startades som en resedagbok från Rwanda i somras. Och det var de sakerna jag fick mest cred för att jag skrev så uppenbarligen vill folk läsa det. Sedan hemkomsten i slutet av augusti har det varit ganska lugnt på resfronten. En tripp till Boston och NYC för en månad sedan är väl det som hunnits med. Berlin bokat till nyår, återkommer i ämnet.

Nåja. Det här får mer ses som ett välkomnande tillbaka. Jag hälsar mig själv välkommen tillbaka, helt enkelt.

Välkommen tillbaka!