Vad är det där för trams?

Nej men hörni, är vi inte klara med det där tramset nu? Jag läser DN och ser en notis om att Elisabeth Tarras-Wahlberg kontrakterats till TV4 som Hovexpert inför nästa år eftersom vi tydligen har två prinsessor som bestämt sig för att gifta sig under 2010. Trevligt för syrrorna Bernadotte förstås men kom igen nu!

Vad är det för medeltidsfasoner vi håller på med egentligen?! Tidigare i mitt liv har jag hållt en svagt skeptisk hållning gentemot det här med kungahus. Fast i ärlighetens namn har jag inte funderat så mycket på det. Det har mest funnits där liksom i bakgrunden sedan fornminnestiden, ungefär som Parlamentet eller Lasse Kronér. Men senaste typ året har jag funderat mer och mer och utan att komma med någon världsnyhet nu så börjar jag allvarligt tvivla på den svenska mentaliteten. Vi är så stolta över vår demokrati, den allra mest utecklade rättsstaten, jämställdheten, ja vad du vill egentligen. Det är också en sådan sak männsikor i andra länder, kanske främst länder med tvivelaktig statsapparat, ibland droppar som kommentar när de får veta att jag är från Sverige. "From Sweden? I know Sweden, I like Abba. And, you are a very democratic country!" är exempel på en kommentar från förra sommarens resa till Iran. Men det är vi ju inte! Vi har för bövelen en kungafamilj med nedärvda titlar! Och kommentarer i stil med att de saknar makt kan ni lägga ned. Låt vara att Kungen inte beslutar lagar eller deltar i regeringssammanträden (Tack gode gud) men att säga att de saknar makt är ren och skär naivitet. I själva verket är de stora maktfaktorer och oppinionsbildare. Folk följer deras liv i detalj och skulle gärna ha deras liv och väljer därför att göra samma saker som dem, för att ta ett exempel.

Jag förbannar Gustaf den femte och Per Albin Hansson för att de lyckades rädda, och till och med stärka, kungahusets roll i Sverige. Hade de bara varit lite sämre retoriker eller gjort bort sig liite för mycket hade våra tidigare generationer gjort sig av med det där eländet. Men nej, istället ökade bara tilltron. Typiskt.

Och jag struntar i den ekonomiska vinsten de genererar (till exempel väntas Victorias bröllop kunna inbringa i storleksordningen 2,5 miljarder till svensk detaljhandel enligt vissa analytiker). Och det är inte bara det enskilda bröllopet som ger stålar, utan det är hela deras företeelse. Men jag är villig att ta den förlusten. Vi får vackert betala priset för att göra det här landet någorlunda modernt. Annars tycker jag det är dags att Sverige reviderar sin bild som ett av världens mest demokratiska länder.