I går eftermiddag bestämde vi oss för att gå på museum. Både tips hemifrån och tips från guideböckernas värld gjorde oss sugna på att gå dit. Det är svårt att inte tänka på apartheid när man är här. Dels har jag det ganska inbankat i huvudet, Sydafrika = apartheid, och dels är det så segregerat att man fortfarande ständigt påminns. Bara det här med hemhjälpen men mer om det längre fram.
Museumet ligger i något som kallas Gold Reef City vilket bara det är en absurd plats. Längs med den stora motorvägen M1, strax söder om stan har man hägnat in ett område som innehåller en stor parkering, ett nöjesfält samt Apartheid Museum. Säkert fler saker men vi kollade inte så noga.
Museumet var mycket bra och intressant. Det belyste ämnet bra och tog dessutom upp en stor del av Sydafrikas historia och inte minst Johannesburgs historia ända från det att man för första gången hittade guld här och ett samhälle snabbt byggdes upp och fram till i princip i dag. På entrébiljetten som man får i kassan framgår det om man är svart eller vit och det är sedan separata ingångar till museumets första del.
Väl inne så les man genom en gång full med bilder på id-handlingar tillhörande antingen vita eller ickevita som det heter här. En massa skyltar med olika fakta från den tiden om skillnaderna hänger här och där och också lite gamla skyltar som deklarerade vilken typ av människor som var välkomna etc.
Efter den första, segregerade delen av museumet leds man upp på taket. Huset är i sig en attraktion nog - väldigt speciellt byggt i ganska råa stenmaterial med mycket räta, skarpa vinklar. Väldigt speciellt. Jag berättade för Michael här hemma i går kväll att vi varit där och han kände tydligen arkitekten. Tydligen ska huset vara dåligt skött men jag kan inte påstå att det kändes direkt förfallet. Hur som helst leds man upp på taket och får då en rätt fin utsikt över södra stan som en bonus.
Utställningen bestod till stor del av fotograifer och skyltar med text, ett grepp som riskerar att bli lite tråkigt men som här verkligen fungerade. Jag slänger upp några bilder som exempel.
Utöver stora och små prints av gamla fotografier fanns också några installationer för att belysa olika saker. Bland annat har de baxat in en polisbil om man får kalla det för det som användes vid upploppen och motståndskravallerna i kåkstäderna på 80-talet. När jag säger polisbil menar jag pansarfordon rustat för krig. Helt absurt. Man ser liknande fortfarande här och där när vi är ute och kör. Precis vid infarten till Soweto står det till exempel alltid en sådan parkerad intill vägen. Ger inte ett direkt gästvänligt intryck...
Ett annat rum illustrerade alla de (drygt 130 tror jag det var) politiska fångar som hängdes i fängelser. Siffran är dock lite oklar eftersom det utöver dessa dödsfall också inträffade många påstådda självmord eller olycksfall bland just de politiska fångarna.
Museumet var bra och klart sevärt och jag rekommenderar det för den som ska till Johannesburg jag med, precis som jag själv blev rekommenderad. Avslutar med en bild på mig vid en taxistolpe
Told U
SvaraRaderaPapa