Det gäller att se var man sätter fötterna när man kommer in i de här stråken. Ganska gemytligt med kraxare runt benen. Mindre gemytligt när jag likt en annan gammal flanör kontemplativt ställde mig på den lilla bron och lär blicken vandra över vattnet, först längre bort men så småningom närmre och närmre min egen utkiksplats tills jag till slut tittade rakt ner i vattnet och då också rakt ner i tre fåglar som blivit vattenlik och låg och flöt i mer eller mindre igenkännbart skick.
Bruten förtrollning.
Jag vandrade raskt vidare och satte mig på en bänk och tittade ut igen, denna gång med blicken fäst längre bort. Jag gillar verkligen blandningen av stad och natur när man skymtar en skyline någonstans på andra sidan. Även om jag vet de som knappast skulle kalla dylik park för natur överhuvudtaget...
Vidare sitter det skyltar lite här och där som informerar vad man får och inte får. Med risk för upprepning av den ena kommer så två exempel nedan:
Jag finner det festligt att man enligt den övre skylten får fiska (med tillstånd) men enligt den undre skylten förmodligen omedelbart faller död ned om man så bara utsätts för minsta stänk från sjön i fråga. Dubbla budskap?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar