Gårdagseftermiddagen och kvällen fortlöpte på ett föredömligt vis. Efter att Agnes och jag bedrivit privat spaverksamhet på hotellrummet kom pappa förbi och vi pratade Rwanda en stund innan vi strålade samman med de andra i sällskapet i hotellbaren för en pilsner.
Efter ett tag blev v upplockade och begav oss till en riktigt schyst restaurang som heter Car Wash. Tydligen var det någon högt uppsatt polis som var på utlandstjänst för några år sedan och under sin bortavaro ådrog sig bekymmer med ögonen så han nästan blev blind. Detta ledde till att han slutade sin polisiära bana i förtid. Efter ett tag ville han ha något att pyssla med och köpte då en gammal biltvätt som han gjorde om till restaurang med det då passande namnet Car Wash. Middagen var väldigt lyckad och det dukades fram olika afrikanska rätter på bordet som vi vid det här laget var rätt bekanta med. “Finns någon brouchett?”, “Här, prova akabenzi, det är gott” och andra liknande saker kunde man nog höra från mig och Agnes under middagen. Ja, en och annan pilsner gick ju ner också förstås. Jag menar, man är ju tvungen att ta en bira när man ändå är i Kigali liksom.
Både jag och Agnes förärades dessutom (tillsammans med de mer officiella gästerna) en varsin sköld från Rwandas vice rikspolischef. Det var väldigt roligt och den ska föräras den bästa av platser hemma, kanske intill Bengt?
Väl på hotellet rundade vi av kvällen på en av de andras hotellrum med lite “te”. Även där blev det presentutdelning och Agnes fick ett par små handbojor i guld att pryda till exempel den vita rocken med och jag fick ett par manschettknappar i form av vapnet. Inte illa. Tack, Erik!
Jag och pappa utanför Serana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar