Vi bjöd in Tysken för kortspel i går kväll (fredag) innan vi skulle på konsert. Först spelade vi (Emmanuel, jag, Agnes, Tysken) vändtia vilket var lite av en fest. Emmanuel har vid detta laget fattat grejen och spelar på rätt bra Men Tysken, herregud. Vilken skrattfest. Han vile slänga treor på nior och femmor på allt.
Efter ett par repor ville han lära oss ett rwandiskt spel. Först kastade de bort en tredjedel av leken på ett sätt som jag kände som på måfå. Sen berättade Tysken att sjuan var värd tio och damen två, bland annat. Väl igång visade det sig påminna rätt mycket om fyrmansvisst. En stor skillnad är dock att korten alltid ska slängas hårt i bordet och det ska blandas hejvilt och vara allmänt rörig stämning. Men rätt skoj hade vi, det får jag erkänna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar